Rensa avlopp

Hur ofta du måste göra stambyte beror på rören, men också på yttre faktorer som vattenkvalitet. Avloppsrör av bra kvalitet kan utan vidare hålla i 40 eller 50 år, men det är inte helt ovanligt med stambyte efter 30 år.

Om avloppen utsätts för aggressiva kemikalier behöver de bytas tidigare än vid mer skonsam användning. Om rören börjar spricka eller visa andra tecken på att vara i dåligt skick är det hög tid att fundera över stambyte.

En annan faktor som kan påverka hur ofta stambyte behövs är vattnets hårdhet. I områden med hårt vatten kommer färskvattenledningarna med tiden att få kalkbeläggningar invändigt, som till slut sätter igen dem.

Kostnaden för stambyte beror på husets storlek och hur mycket rör som behöver bytas. Kostnaden påverkas också mycket av vilken standard som önskas på våtutrymmena efter renoveringen.

Man brukar planera stambyten så att de görs när det är dags att renovera badrummen. Många gånger väljer man att höja standarden i samband med renoveringen, vilket drar upp kostnaden, men det är inte alltid nödvändigt att byta ut allt. Genom att behålla befintligt porslin och välja enklare standard går det att få ned kostnaden.

Det billigaste alternativet är ofta att inte göra stambyte alls, utan istället välja relining.

Ett stambyte är så omfattande arbete att det vore dumdristigt och slösaktigt att inte byta alla rör för avlopp och färskvatten. Däremot är det inte nödvändigt att göra stambyte i hela fastigheten samtidigt.

I en byggnad med flera uppgångar som har separata stammar är det fullt möjligt att göra stambytet i en uppgång i taget, om detta underlättar för fastighetsägare och hyresgäster. Det går därmed att göra arbetet i etapper.

Något som oftast inte ingår i stambyte är byte av cirkulationsrör för värmesystemet. Dels utsätts de inte för samma slitage som andra rör och dels är de ofta inbyggda på andra ställen än där rör för avlopp och färskvatten går.

Ja och nej. När vi planerar ett stambyte gör vi det alltid i samråd med fastighetsägaren och de som bor eller arbetar där, för att se till att arbetet stör så lite som möjligt. Samtidigt är det ofrånkomligt att arbetet tidvis både bullrar och dammar, så i vissa fall kan det vara nödvändigt med alternativa lokaler under en kortare period.

Eftersom stambyte innebär helrenovering av våtrum är det förstås inte möjligt att använda toaletter och badrum under tiden de renoveras. Det brukar lösas genom alternativa lösningar som bodar med dusch och toalett, eller genom att våtutrymmen renoveras i etapper, så att det alltid finns fungerande toaletter att tillgå.

Stambyte bör göras när befintligt rörsystem nått sin tekniska livslängd, eller när man börjar få så omfattande problem med avloppen att bästa alternativet är att byta alltihop. Normalt räknar man med 30-50 år mellan stambyten, men det går inte ange ett exakt intervall, eftersom varje rörsystem är unikt.

Med moderna metoder för relining går det ibland att slippa det omfattande renoveringsarbete som ett stambyte medför. En förutsättning är att befintliga rör är i tillräckligt bra skick för att en relining ska vara meningsfull.

Ofta upptäckt problem inför en relining, som gör att delar av rörnätet behöver repareras. Om vi hittar väldigt mycket problem kan det i slutändan vara bättre med stambyte än relining.

En annan faktor som påverkar är färskvattenledningarnas tillstånd. I områden med hårt vatten kan ledningarna behöva bytas på grund av kalkavlagringar och i så fall är det lika bra med ett komplett stambyte.

Det kan vara dags att börja fundera på stambyte när husets rörsystem närmar sig sin tekniska livslängd. Samtidigt är den tekniska livslängden inte någonting mer än en indikation på vad du kan förvänta dig.

Det bästa sättet att avgöra om det är dags för stambyte är att låta genomföra en rörinspektion. Det innebär att husets avloppsrör filmas från insidan, vilket ger tydlig information om rörens skick.

Om rörinspektionen visar att allt är frid och fröjd går det att skjuta upp stambytet och även om brister hittas kan det hända att det räcker med riktade åtgärder och reparationer.

Om en rörinspektion visar att rören är mycket slitna och visar tendenser till att spricka i stor omfattning vet du säkert att det är hög tid att börja planera stambyte.

Stamspolning innebär att avloppsrören i en byggnad spolas igenom med hett vatten under tryck, för att på så sätt skölja bort smuts och avlagringar som med tiden brukar sätta sig på insidan.

Att genomföra stamspolning regelbundet, med några års mellanrum är ett bra sätt att hålla husets avloppsrör i gott skick och att undvika problem med stopp eller dåligt flöde. Stamspolning tar inte lång tid och i allmänhet kan den göras genom befintliga rensluckor och andra ställen där avloppet går att komma åt utan att göra åverkan på byggnaden.

Om husets rörsystem börjar bli gammalt kan det vara bra att i samband med stamspolning även genomföra en rörinspektion med kamera, för att se om det eventuellt finns problem som behöver åtgärdas eller om det börjar bli dags för stambyte.

Ja. Eftersom stambyte innebär att alla rör för avlopp och färskvatten byts måste alla badrum och andra våtutrymmen renoveras, eftersom rör i golv och väggar måste bytas.

I äldre byggnader är det vanligt att både toalettstolar och golvbrunnar är av äldre typ som inte godkänns av försäkringsbolag eller som är omoderna på andra sätt och som därför måste bytas.

Även om ett våtutrymme måste renoveras vid stambyte är det dock inget tvång att byta ut allt eller att göra någon lyxrenovering. Det går att välja enklare och billigare alternativ som ger nyrenoverad och godkända våtutrymmen till relativt låg kostnad.

Försäkringsbolagen kräver att du underhåller din fastighet för att de ska ersätta skador. Det innebär till exempel att du inte kan skjuta upp underhåll som stambyte hur länge som helst och ändå räkna med att de ersätter dig för skador.

Går det riktigt långt kan försäkringsbolaget hävda att du varit vårdslös och helt vägra betala ersättning vid en vattenskada. Vanligare är att de ersätter direkta skador men att de inte betalar för reparation och utbyte av rör, eftersom de anser att rören nått sin tekniska livslängd och ändå måste bytas.

Relining är ett alternativ till stambyte, som innebär att rören inte byts utan att nya rör istället gjuts inuti de gamla. Relining är ett gångbart alternativ till stambyte under förutsättning att avloppsrören är i tillräckligt gott skick och att rörsystemet inte har andra allvarliga problem som innebär att rören måste bytas.

Relining är ett mycket skonsamt alternativ som innebär minimala ingrepp i byggnaden. Speciellt för hyresgäster och bostadsrättsinnehavare är det ett mycket attraktivt alternativ eftersom det bara innebär några timmars arbete i deras lokaler eller lägenheter och att alla våtutrymmen lämnas intakta.

Relining kan i allmänhet bara göras på avloppsrör, så en förutsättning för att det ska vara ett bra alternativ är att byggnadens färskvattenrör är i tillräckligt bra skick eller att de kan bytas utan omfattande åverkan på huset.

Du vet att det kan vara dags för stamspolning om det börjar bli dåligt flöde ut i avloppen. Första åtgärden är alltid att rensa alla vattenlås, men om inte det hjälper är stamspolning en bra idé.

Rör som är fulla med avlagringar och delvis igensatta ger inte bara problem med långsam avrinning. Med tiden kan rören sättas igen helt och orsaka översvämning med fuktskador som följd.

Det är svårt att säga hur ofta man behöver stamspola. Det beror både på vilken typ av rör du har, hur de är lagda och framför allt hur dina avlopp används.

För att undvika problem bör du stamspola regelbundet, som förebyggande åtgärd och då kan det vara lagom att göra det var 3:e – 5:e år.

Första momentet vid en stamspolning är att spola rören från bottenplan eller källaren, ut till anslutningen i gatan. För att komma åt rören används de rensluckor som normalt ska finnas. Saknas rensluckor går det att ta upp hål och montera rensluckor när stamspolningen utförs.

När rören ut till gatan är spolade och fria från avlagringar och smuts fortsätter spolningen uppåt i huset, genom alla avloppsgrenar. Slutresultatet är att hela avloppsnätet är genomspolat och rent från avlagringar och proppar.

Syftet med en rörinspektion är att få en nulägesbild av hur dina avloppsrör ser ut, för att kunna besluta om ytterligare åtgärder.

En rörinspektion är ett bra sätt att upptäcka problem med avloppet i tid. Med kamera går det att granska rörens insida och upptäcka problem utan att bryta upp golv och väggar eller krypa omkring i trånga utrymmen under huset.

Det går inte generellt att ange ett pris för stamspolning, men med information om byggnaden eller huset som berörs kan vi oftast snabbt ge dig en offert. 

Mängden rör är det som i slutändan avgör hur mycket arbete det blir med stamspolning och därigenom vad det kostar. I en villa är det oftast lätt att göra en uppskattning genom att räkna antalet avlopp och mäta avstånden mellan dem.

I flerbostadshus finns dels gemensamma avloppsstammar som sträcker sig längs hela husets höjd och rör i varje lägenhet. Här går det att uppskatta kostnaden per lägenhet och sedan lägga till för stammarna och ge ett fast pris.

Det är sant att rören får en något mindre diameter vid relining, men skillnaden är så liten att det i praktiken inte har någon betydelse. Dessutom är ytan på den sprutade plasten så blank och glatt att det knappast blir tal om några beläggningar alls på insidan. Detta gör stor skillnad särskilt om de befintliga rören är i gjutjärn eller betong.

Om ni har badrum med golvbrunnar av äldre typ rekommenderar vi att ni byter dem mot nyare. Förmodligen behöver ni även renovera ytskikten i det läget, så byte av golvbrunn blir inget stort ingrepp i sammanhanget. Tack vare att rören relinas inte behöver golv och väggar brytas upp i sin helhet.

För att göra en relining behöver vi kunna komma åt rören på några ställen. Det innebär att det blir vissa ingrepp i huset, men de är mycket små jämfört med vid stambyte. I flerbostadshus behövs i allmänhet inga ingrepp alls i lägenheterna.

När vi spolar och inspekterar rören inför relining kan det hända att vi upptäcker skador, till exempel hål, som måste åtgärdas. Då kan vi behöva ta upp hål för att komma åt, men det är ändå väldigt begränsat.